Att våga

"Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv". Sören Kirkegaard


Under stora delar av mitt liv har jag brytt mig väldigt mycket om vad andra ska tycka.

Till exempel: "Men gud, ska du verkligen ha på dig den där. Den färgen är alldeles för skrikig". Eller "Vem tror du att du är? Hur tror du att du skulle klara av det?". Eller "Du är alldeles för naiv och godtrogen. Snäll så du är dum". Eller "Du har väl inget speciellt att komma med!?".

Men det kanske inte är helt sant. Kanske är det jag själv som haft svårast med mig själv, vem jag är och det jag gör. Jag har inte ifrågasatt den inre rösten utan lagt över det på andra. Smidigt för då behöver jag inte ta tag i min dåliga självkänsla och självförtroende.



Jag är övertygad om att jag vågar träda fram och ta min plats oberoende av hur många som stödjer mig eller inte. Det är en illusion att mina viktiga val i livet skulle avgöras beroende av att någon/några tycker att nu är det ok eller nu är det inte ok. Eftersom det bara är jag som kan göra valet att kliva fram eller att fortsätta gömma mig.

Visst har jag ett bagage och andra har sagt saker till mig som säkert spelat roll för min syn på mig själv. Men så länge jag låter mitt bagage och min historia styra mina val kommer det jag vill vara och göra att snart vara för sent.


Det är läskigt att vara sårbar men det är mänskligt. Både att vara och att känna det. För att vara sann mot andra måste jag vara sann mot mig själv. Jag behöver erkänna vad det är jag vill göra i mitt liv oavsett vad andra säger eller tycker om det. Det är ju mitt liv inte någon annans. Vad är det värsta som kan hända? Att misslyckas är inte det sämsta. Då har jag åtminstone inte förlorat mig själv som Kirkegaard säger i citatet.


Jag har av rädsla för att bli sårad gömt det finaste av mig själv. Det som jag ännu inte ens själv vet vad det är. Men eftersom jag gömt det av rädsla för att det ska bli skadat eller sårat är jag säker på att det är något fint. Jag har inte längre något att förlora utan det är bara att öppna och se vad som vill bli till när rädslan inte längre styr mig.

Nu vill jag se om rädslan står pall för en granskning eller om den bara är ett eko från förr.






21 visningar

© 2020 by Carina Halvardsson.  Proudly created with Wix.com

  • Grey Facebook Icon
  • Gray Edin Ikon
This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now