Pyspunka, andra behandlingen och luften gick ur


Nu var det ett tag sedan jag var här. Men det har hänt en del saker som gjorde att luften gick ur mig. Det kändes som det blev för mycket på en gång för min kropp och själ att hantera. Men det visar sig att jag är både starkare och mer tillitsfull till livet än vad jag ibland vill tro.


Hade förberett videoinlägg m.m. Men när det blev för mycket reagerade jag med att dra mig tillbaka i mitt skalskydd, gömma mig och raderar det jag förberett som en sorts förnekelse och flykt från det som händer mig nu. Det är bara att komma igen och börja om helt enkelt.


En dålig strategi jag använt sedan unga år har varit att skydda min sårbarhet genom att vända mig bort från andra.

För att få hjälp med att behandla och få bort cancern från min kropp behöver jag gå igenom operationer, undersökningar, provtagningar och behandlingar. Allt det här gör mig och min kropp oerhört sårbar. Däremot tror jag på att exponera min sårbarhet för att bryta sättet att vända mig bort från dem som vill stötta och hjälpa mig. Så det ska jag fortsätta med så länge jag orkar.

Vad som hänt sedan första behandlingen är att jag fick svar på provet som togs att det finns mer cancer och ny operation måste göras igen. Det kom förstås inte som blixt från klar himmel. Men inte desto mindre blev jag jätteledsen och för en stund kände jag mig uppgiven och nedslagen. Tar det inte slut snart? Men upp igen bara, byt däck och kör vidare. Ny röntgenundersökning, provtagning och iväg till ögonakuten för att utesluta allvarlig biverkning av behandlingen. Ögoninfektion som drabbade min syn och jag fick förhålla mig till att inte kunna läsa eller skriva.

Andra behandlingen var en helt annan upplevelse än den första. Jag fick en allergisk reaktion med plötslig smärta i ryggen som jag jämför med njurstensanfall gånger tio. Dessutom påverkades andningen vilket gjorde det svårt att ta det lugnt. Jag förstod att om jag är lugn och andas lugnt så kommer smärtan att bli något mindre. Men det misslyckades när jag inte fick tillräckligt med luft. Rummet fylldes av personal, droppet stängdes av och jag blev medicinerad för min allergiska reaktion. När jag återhämtat mig sattes droppet igång igen. Nu med minskad fart som de ökade successivt tills all medicin gått in i kroppen. Personalen var fantastisk och tog såklart väldigt väl hand om mig. Men oj vilken obehaglig upplevelse av en behandling som ska hjälpa mig att bli frisk. Tydligen händer det här ibland och det betyder att jag måste medicineras före min nästa behandling för att undvika en sådan reaktion igen.

Några dagar efter behandlingen fick jag problem med mina ögon igen och får en tid hos ögonläkare. Regnbågshinneinflammation i vänster öga som jag behandlas för och synen är åter väldigt begränsad.


Nu har jag varit sjukskriven i sex månader. Under tjugo år har jag totalt varit sjukskriven åtta veckor. Jag vet att mitt egenvärde inte sitter i mitt arbete. Men att göra meningsfulla saker, förutom att bli frisk, ger mig glädje och mening till livet och det behöver jag. Samtidigt som jag känner att med allt vad jag går igenom är kraften så begränsad. Men jag längtar väldigt mycket efter att börja coacha igen. Det är som om tiden jag varit mer eller mindre isolerad har lärt mig att ta emot mig själv på ett helt annat sätt. Inte ställa mig i vägen för det som vill ske. Acceptera och släppa taget om det som jag hållit så nära för att något nytt ska kunna komma in. Jag har praktiserat ett djupare lyssnande som kan komma till stor nytta.

Min livssituation är lika oviss som din, jag har bara fått bekräftat hur oviss den är. Jag har accepterat min förgänglighet och välkomnar den när det är dags. Däremot vill jag använda varje stund som finns kvar att njuta, förvånas, förfäras, förundras, sörja, glädjas och allt däremellan. För jag vill inte pausa mitt liv längre utan leva nu och dö sen.


Livet är att se ett träd därborta som jag kan luta mig mot och ta emot solens strålar. Varje dag bjuder på överraskande små saker som betyder så oändligt mycket.

Livet är rätt härligt trots många tuffa matcher. Så länge jag står upp är jag inte uträknad och fortfarande med i matchen.


Trevlig helg!


544 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

© 2020 by Carina Halvardsson  l  carina@carinahalvardsson.se  l  +46709 500 355 

  • Gray Instagram Ikon
  • Grey Facebook Icon
  • Gray Edin Ikon
This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now