Jag stryker mjukt över det sårade området som har regnbågens alla färger och ett ärr eller snarare hopsydda sårkanter som börjat bilda ärrvävnad. Det har gått två veckor sedan jag blev opererad och smärtan har ändrat karaktär. De första dagarna vibrerade hela kroppen av aktivitet för att ta hand om läkningsprocessen. Jag fascineras över hur fantastisk skapelse kroppen är och känner en stor vördnad över vad den kan klara av. Tänk så många gånger jag varit omedveten om hur den arbetat för mig istället för emot. Kroppens signalsystem och alla miljontals celler som är mina allierade och har till uppgift att reparera. Så coolt!
Mina korta snigelfarts-promenader blir längre för varje dag. Ser framemot när jag återigen kan ligga på min favoritsida och sova. Fram tills dess provar jag alla andra varianter med varierande sömnkvalité. Men även sömnen har överraskat mig några nätter med att vara god. Det går faktiskt bra att anpassa sig till rådande omständigheter 😉
Jag har känt hur läkningsprocessen tagit stor plats i en redan sargad kropp och kommer på mig själv med att jag sitter och stryker på mina ben för att ge kroppen en annan upplevelse än smärta. Starka smärtstillande tabletter som gör mig helt utslagen har jag valt bort för att inte gå miste om en enda timme eller dag av medveten närvaro och känna att jag lever. 😊
Mitt främsta sätt att hjälpa min kropp att bli frisk och kurera sig från sjukdom och "skador" är genom att lyssna på vad den försöker förmedla. Till exempel; jag behöver vila, röra på mig, slappna av, värme, beröring, svalka, mat, dryck, sällskap, miljöombyte, skratta, gråta och så vidare. Jag försöker "tömma" mitt huvud på tankar som inte är kopplade till här och nu eftersom det är nu jag har möjlighet att ge kroppen vad den behöver för att må bättre sen.
Mitt sätt att förstå vad kroppen behöver är att lyssna efter till exempel; hur vill jag vila? I sängen, i en fåtölj, eller en med att ta en långsam promenad i parken? Vad behöver jag för att slappna av? Djupandas, göra qigong, stretcha kroppen eller en meditera? Hur slappnar jag av bäst just nu? Hur behöver jag värme? Med en kopp varmt te eller en filt? Vilken mat behöver jag? Det är olika beroende på om jag är i kroppen eller i huvudet. Huvudet vill ha sådant som ger en snabb kick medan kroppen vet vad den vill ha som får mig att må bra, känna mig mätt, nöjd, energifylld och lugn. Är jag stressad är det oftast signalen från huvudet som leder mig. Vad jag äter påverkar mig både fysiskt och känslomässigt.
Att vara i kontakt med kroppen på ett djupt plan kräver såklart att jag avstår från det som annars distraherar mig. Det krävs tid, tålamod och tillit för att få en riktigt bra kontakt med kroppen. Energin i kroppen går långsammare än i huvudet och ofta handlar det om att vi inte har tålamod att vänta på svar från kroppen. Att bli bästa vän med sin kropp kräver lika stor investering som att bli bästa vän med någon annan. Jag litar på att min kropp gör sitt absolut bästa med vad den har. Därför ska jag se till att den har det så bra det bara går.
Kroppen är inte vad jag tänker den är så mycket mer.